Livstecken

Eftersom två personer i hushållet redan uppdaterat sina bloggar så passar det väl bra att jag efterapar dem och spenderar lite tid på att skriva om hur jag har det.

Först och främst vill jag berätta att jag har det bra och att alla översvämningar som ni i Finland tycks ha hört en hel del om inte har drabbat oss här märkbart. Vissa ställen närmast vår lilla flod "River Stour" har varit översvämmade, men inget som påverkar vår skolväg eller andra viktiga ställen. Det är mest regnet i sig själv som irriterar oss. Det kommer i häftiga störtskurar en eller flera gånger per dag tillsammans med starka vindbyar. Råkar man vara ute då blir man genomblöt oberoende av om man har paraply eller inte. Eftersom det regnar så ofta så är det alltid fuktigt ute vilket gör att det också är fuktigt inomhus och ingenting kan torka (bra för krukväxter, men opraktiskt på alla andra sätt). Dessutom gör kombinationen av hård vind och ett dåligt tätat hus (som vårt) att det alltid är lite svalt och dragigt inomhus, även när värmen är igång.

Sedan jag skrev sist och berättade att jag blev färdig med min dissertation har det hänt en hel del. Vår nya termin har kört igång och tvingat en att återgå till vardagsrutinerna med en liten extra känsla av stress eftersom det här är vår sista termin och man borde arbeta ihop en slutarbetsutställning till slutet av maj. Vi har haft en hel del gäster här på middag av olika orsaker. Allting tar en hel del tid. Och en del av tiden som blir över måste man ju nu dessutom använda till att se på melodifestivalen igen.

En kämppis österrikiska kompis som hon lärde känna i Spanien var på besök över veckoslutet. Då blev det spansk tapasmiddag på lördagen med gäster från London (finsk bekanting som bor där med sin pojkvän) och en massa jätte, jätte god mat. Vi har aldrig förut haft så många gäster, så vi fick ta i bruk några extra skrivbordsstolar för att alla skulle kunna äta vid matbordet på samma gång. Vi hade gjort massor mat, så det blev en hel del över och vi kunde äta festligt morgonmål på söndagen och det sista av paellan till middag.
På söndagen blev det utflykt till Whitstable. Eftersom ingen av oss i sällskapet hade smakat på ostron förut och Whitstable är så känt för sina ostron så passade vi på att pröva på det. I hamnen fick man köpa enskilda ostron för 70 pence styck av en gammal man som tycktes ha jobbat md att öppna ostron hela sitt liv. Jag (och de flesta andra ochstå tror jag) var positivt överraskade. Inte alls så obehaglig konsistens som man hör folk berätta och ganska gott med lite citron på.

 Tomma ostronskal efter vår måltid:

Idag har jag jobbat hemma på datorn och försökt åstadkomma bra bilder med digitala hjälpmedel. Men som oftast så blandar jag bort mig och tar in för många olika element och glömmer vad min plan var från början. Dessutom hanterar jag inte bildbehandlingsprogram tillräckligt bra och har inte tålamod att sitta och peta med bilder så länge att de blir som jag vill ha dem. Men här är den bästa bilden från den här eftermiddagens jobb: